ARTIKLAR

Välkommen till artiklarna! 

Här hittar läsaren intressanta artiklar kring det arabiska språket. Sidan uppdateras regelbundet med intressanta texter, som motiverar studenten att lära sig språket och som informerar och belyser viktiga punkter kring ämnet.

Då och då råkar man på syskon i al-Islam som säger något i stil med: ”Jag vill studera arabiska, men känner ingen motivation. Vad ska jag göra?”

Har du tidigare varit igång med det arabiska språket men sakta men osäkert känt att motivationen blir mindre och mindre? Då är denna artikel något för dig!

Först och främst, ställ dig själv framför spegeln och fråga dig: ”Varför vill jag studera arabiska? Vad är min avsikt? Vad har jag för mål? Kan det vara så att jag bara vill studera arabiska ”för att hänga med på tåget” och inte känna mig utanför?” Detta är det första du måste göra. Gräv på insidan och våga ta itu med dem innerliga faktorerna. Korrigera dina avsikter. För att kunna hålla ett program eller projekt under en längre tid, så måste man hitta ett inre driv, som hela tiden påminner en om att fortsätta, oavsett vad sim händer. Har man inte bestämda mål i livet, så kommer man hela tiden att tappa motivationen.  Nr 1, skriv ner dina mål och häng upp det på köksdörren. Skriv upp dina motiverande mål som t.ex.: ”Nästa Ramadhan ska jag kunna läsa Koranen och förstå!”.

Nr. 2  Analysera din situation och försök att ta reda på dem bakomliggande faktorerna, som leder till att din motivation dras ner. Beror det på din miljö du befinner dig i? Har du ett dåligt umgänge, som vägleder dig bort från studierna och ett funktionellt liv?  Nästa steg är att ta bort dessa hinder och distraktioner. Ibland vill man uppriktigt studera, men det finns saker och ting i ens vardag, som hela tiden drar en tillbaka.

Nr.3 Skaffa en studerande kompis! Bland de sakerna som motiverar en otroligt mycket i ens diverse projekt är att ha en vän, som stödjer en. Ni kanske kan studera tillsammans? Det underlättar otroligt mycket och drar upp på motivationen. Det behöver inte heller vara någon i din egen stad. En distanskollega är bättre än ingenting och med dagens teknik är allt möjligt.

Nr.3 Lämna synder för sannerligen är synder ett hinder från mycket kunskap och framgång. Ångra dig för det du gjort och parfymera din vardag med goda handlingar. Allah säger i Koranen:

وَاتَّقُوا اللَّهَ وَيُعَلِّمُكُمُ اللَّهُ وَاللَّهُ بِكُلِّ شَيْءٍ عَلِيمٌ  [البقرة: 282]

Och frukta Allah, så kommer Allah att lära er och Allah är vetandes om allting.

(al-Baqarah 282)

 

Nr.4 Börja studera arabiska med en klass tillsammans med kursledare och elever oavsett om studierna är på distans eller inte. Det kommer hjälpa en att vara extra seriös. Speciellt om det är något man har betalat för. Dessutom är det mycket enklare då att hitta studiekompisar.

Nr.5 Du måste veta att livet består av prövningar och det sista Shaytan vill är att DU ska lära dig Koranens språk, så du måste vara tålmodig och stark.

وَاصْبِرُوا ۚ إِنَّ اللَّهَ مَعَ الصَّابِرِينَ

(يونس: 46)

Och ha tålamod, för sannerligen är Allah med dem tålmodiga.

Nr.6 Gör konstant داء (åkallan) till Allah om att få framgång. Att be Allah om hjälp omfattar inte endast världsliga angelägenheter, utan det omfattar även religiösa sakfrågor. Vad är det vi läser i al-Fatihah varje dag i varje rak`ah i varje bön?

يَّاكَ نَعْبُدُ وَإِيَّاكَ نَسْتَعِينُ

(الفاتحة 5)

Endast Dig dyrkar vi och endast Dig ber vi om hjälp.

Notera hur dyrkan nämns tillsammans med att be Allah om hjälp.

Nr.7 Akta dig från falska förhoppningar. Vad menas med det?

Falska förhoppningar är exempelvis att du vill starta ett framgångsrikt företag men gör knappt något konkret för att uppnå det målet. Eller att du vill gifta dig, men gör inget för att hitta en partner. Eller att man vill få bra provresultat på matematik och samtidigt skolkar från lektionerna. Detta är falska förhoppningar och ingen seriös vilja. Ens ”mål” i livet förvandlas till en abstrakt fantasi, som med största sannolikhet inte kommer bli av.

Avslutningsvis, i Sverige har vi väldigt bra verktyg för att lyckas med arabiskan walhamdulillaah, all lov och pris tillkommer Allah. Så, det finns inga riktiga ursäkter som ”Det finns inga lektioner.” eller ”Jag vet inte var jag ska börja.”

Du har allt du behöver. Det man dock måste rätta till är sin inställning. Och tveka inte över att prata med någon äldre, kunnigare och kanske mer erfaren än dig. Det kan ändra ditt perspektiv och syn på saker.

De flesta människor är överens om att det bästa sättet att bemästra ett språk är att studera språket i dess inhemska miljö. Arabiskacentret rekommenderar  (generellt) varje elev, om denne har möjlighet, att studera arabiska i arabisktalande länder. Eftersom det kommer skapa praktiska möjligheter för eleven att utvecklas genom att man hela tiden implementerar språket i ens dagliga tillvaro. Men, vi måste samtidigt vara realistiska: den möjligheten har inte alla. Därför måste vi svenskar själva skapa inhemska lösningar, som åtminstone bygger grunden åt varje elev. Låt oss bryta ner detta lite närmare..

 

Om ditt mål är att studera arabiska på en professionell nivå (för att t.ex. undervisa), men kanske inte har den möjligheten att åka utomlands för tillfället, så är Arabiskacentret ett perfekt alternativ. Arabiskacentret bygger starka grunder åt dig, så att du får en bra översikt över språkets olika grenar (grammatik, morfologi, ordförråd m.m.) När du därefter åker utomlands, kommer du إن شاء الله ha ett stort försprång jämfört med andra elever, som åker dit på en gång utan förkunskaper. Madinah-studenter rekommenderas starkt att gå våra kurser innan de påbörjar sina studier i al-Madinah. Den som har bemästrat våra kurser har principiellt behörighet till att ”skippa” det 2-åriga arabiskaprogrammet på al-Madinahs universitet. Det betyder att man kan börja direkt i Kuliyyah (fakultet).

 

Däremot, om ditt mål är att kunna tala flytande arabiska och förstå Koranen, så hoppas vi att Arabiskacentret är tillräckligt för det målet. Våra kurser genomsyras av både vardagliga, praktiska meningar och dialoger, samt utdrag från Koranen och profetiska hadither för att uppnå det målet. Vi har också distanskurser med elever för att säkerställa att eleven når sina mål.

 

Avslutningsvis, titta på dina mål och vad du vill uppnå. Ha alltid tydliga mål, och jobba stegvist mot dem. Ha en konstruktiv plan. Vissa har som mål att börja studera arabiska först när de väl når Egypten eller al-Madinah, men detta tankesätt måste justeras. Förbered dig själv redan IDAG, så har du ”kött på ben” när du anländer till din destination. Be Allah om framgång, var uppriktig och kör hårt!

 

 

 

Att studera det arabiska språket i Sverige blir mer och mer populärt. Sist mina distanskurser anordnades online var det hundratals som sökte från alla möjliga städer i alla åldrar. Motivationen var enorm. Men hur kommer det sig? Vad är det som driver en icke-arabisktalande svensk till att vilja lära sig detta främmande språk? Utan tvekan finns det materiella fördelar, som att det ger en möjlighet att göra affärer utomlands. Företag som exempelvis etablerat sig i Dubai ser det attraktivt att deras anställda lär sig arabiska för att integrera sig i den nya miljön. Hemma i Sverige ökar behovet av arabisktalande personal i olika verksamheter markant i samband med immigrationen, som eskalerat på senare tid. Listan kan göras lång, men syftet med denna artikel är att kort redogöra dem spirituella fördelarna med att kunna arabiska ur ett muslimskt perspektiv.

  • Koranens språk.

Allah säger i Koranen: ” Och således har Vi uppenbarat [Koranen] som en förkunnelse på det arabiska språket och Vi har på många sätt förtydligat de varningar den ger, för att människorna skall frukta Gud eller låta de komma ihåg (Guds påbud och handla utmed dem).

(at-Taaha 113)

Varje muslim oavsett språkliga bakgrund kan förstå sig på Koranens generella budskap och handla utmed den. Men att läsa Koranen direkt på dess originalspråk är en oslagbar upplevelse, som är helt obeskrivlig. Man känner att Gud talar direkt till en, och många gånger kan man relatera till sitt eget liv när man reciterar dess kapitel och verser. Att kunna arabiska ger också muslimen ett stabilt verktyg till att kunna förstå islam på djupet.

  • Bönens språk.

Bönen är Islams andra pelare och en av de allra viktigaste föreskrifterna hos en praktiserande muslim. Har du, kära läsare, någon gång bett i en moské tillsammans med andra bedjande och hört imamen recitera verser ur Koranen? Plötsligt hör man någon som brister i gråt. Ibland är det imamen. Ibland några av de bedjande

bakom imamen. Har du då aldrig undrat: ”Vad är det som fick de att gråta? Vad handlade versen om?” Detta frågetecken är en tillräcklig anledning för att komma igång med arabiskan. Att förstå det arabiska språket ökar den bedjandes Khusho` (koncentration och inlevelse) i bönen kolossalt!

  • Sunnahs språk.

Sunnah har olika betydelser beroende på dess sammanhang. Med Sunnah här menas det som har rapporterats från profeten Muhammed (frid och välsignelser vare med honom) i form av tal, handling, bekräftelse eller egenskap. Här studerar man s.k. hadither (profetiska traditioner) och lär sig Islam precis som Profeten praktiserade det. Koranen är många gånger allmän i dess påbud och detaljeras  och förklaras av Sunnah. I Koranen står det att vi ska be, men inte hur man ber. I Sunnah detaljeras det.

Att förstå Koranen och Sunnah är nyckeln till att förstå Islam ur ett helhetsperspektiv.

  • Sahhabas, och de lärdas språk.

Sahhaba utgör den första generationen av muslimerna, som träffade profeten (frid och välsignelser vare med honom), trodde på honom och dog som troende. De tog Islam direkt från självaste profeten och praktiserade den såsom han lärde dem. Detta gjorde dem till de bästa muslimerna i enlighet med profetens Hadith:

خَيْرُ النَّاسِ قَرْنِي، ثُمَّ الَّذِينَ يَلُونَهُمْ، ثُمَّ الَّذِينَ يَلُونَهُمْ

”Den bästa av detta samfund är min generation, och därefter de som kommer efter dem, och därefter de som kommer efter dem.”

(Bukhari 2533, Muslim 2652)

Denna expertis av muslimer förde vidare Koranen och Sunnah och förklarade den på arabiska till dem efterkommande muslimerna som kom efteråt. Att därför kunna arabiska ger muslimen nycklarna till att förstå Islams skrifter utmed de första generationernas praxis, och de sakkunniga lärda som följde dem.

  • Dhikrs språk.

الذِّكْر, som det heter på arabiska är att man på olika sätt försöker påminna sig om Allah. Att man ständigt påminner sig själv om Allah vare sig det är att man lyssnar på islamiska föreläsningar, ber, eller umgås med rättfärdiga människor. Men med Dhikr i detta sammanhang åsyftas dem åminnelser, som muslimen dagligen läser vare sig det är morgon/kvälls-Dhikr, innan läggdags, innan toalettbesök etc. Eller att man bara allmänt säger t.ex. ”SubhaanAllah, Allahu Akbar, Alhamdulillaah…” De lärda brukar betona vikten av att man ska inlevelse, och koncentration när man utför Dhikr. Men ställ dig själv fråga, kära läsare: Hur ska jag uppnå denna prisvärda koncentration om jag inte förstår dess innebörd?

Tyvärr, många gånger slarvar vi muslimer när vi läser dessa föreskrivna åminnelser. Vi är duktiga med att rabbla upp dem, men vi har ingen inlevelse och förståelse i det vi läser. Att studera arabiska ger en just den möjligheten att begripa och förstå vad man läser!

Min broder och syster: Att studera arabiska med uppriktighet och avsikt att förbättra ens islam tillhör bland dem stora dyrkan inom islam. Profeten (frid och välsignelser vare med honom) sade i den kända hadithen: ”För den som går en väg för att söka kunskap kommer Allah att underlätta vägen för al-Djannah (paradiset)”

(Muslim 1381)

Men, det är samtidigt viktigt att inte förlita sig på sina begränsade förmågor, utan man ska ständigt åkalla Allah, och förlita sig på sin Skapare, så att man får framgång i sin resa och sina mål. Studera arabiska! Det kommer ge dig fantastiska möjligheter att komma närmare din Skapare, Allah.

-En inspiration

Mitt namn är Mustafa, grundaren till Arabiskacentret. Med denna korta berättelse vill jag inspirera läsaren att vem som helst kan lära sig det arabiska språket oavsett ens bakgrund.

 

Komiskt nog, så brukade jag hata arabiska. Arabiska var en gång i tiden för mig synonymt med ordet ”ångest”. Hur då? Låt mig börja om från början:

 Jag har arabiska rötter, så var jag tvungen att gå på modersmålslektionerna i grundskolan och studera arabiska. Åtminstone för att göra mamma glad… Jag kunde varken läsa eller skriva då. Tala kunde jag eftersom arabiska talades i hushållet. Men inte mer än det. Arabiskalektionerna var det absolut tråkigaste ämnet i skolan, tyckte jag. Det såg bara komplicerat ut och jag fattade inte vad för användning jag skulle ha av språket när jag är uppvuxen i Sverige. Så, hur vände allt?

Vid 15 års åldern gick jag på min första islamiska föreläsning i Stockholm och blev helt förbluffad över hur intellektuellt islams budskap var. Den tilltalade hjärtat och hjärnan samtidigt. Koranens gudomliga elegans var en oemotståndlig attraktionskraft, som drog mig. Det var då jag bestämde mig för att helhjärtat bli en praktiserande muslim. Det dröjde inte länge tills jag insåg att arabiska, som jag passionerat brukade hata, hade kolossalt värde inom islam. Koranen är på arabiska. Haditherna är på arabiska. De lärdas böcker är generellt på arabiska. 1+1 =2. Jag förstod att jag har inget val förutom att lära mig detta språk om jag vill få tillgång till islams djupaste rötter.

Jag skrev upp mig på en kurs i ett islamiskt center i Stockholm för att studera Madinah bok 1. Jag avslutade kursen och märkte av framsteg. Men tyvärr fanns det inga andra kurser utöver denna. Jag vill fortsätta med Madinah bok 2, men hittade ingen lärare för det. Inte heller fanns det online kurser på svenska på den tiden. Det fanns inget som hette Arabiskacentret. Jag började istället lyssna på lektioner på engelska via Youtube. Vid ett tillfälle åkte jag ner till Egypten för en snabbkurs på 2 månader, men jag var tvungen att åka tillbaka till Sverige och arabiskastudierna gick ingen vidare..

2017 accepterades jag till det islamiska universitetet i al-Madinah och fick möjlighet att studera arabiska vidare. Under den perioden satt jag i dagar och förberedde kurser. Jag tyckte att arabiskaundervisningen var ”superdålig” i Sverige och ville ändra på det. Jag ville skapa något professionellt. Jag ville att vem som helst oavsett bakgrund ska kunna studera detta vackra språk. Det fick heta Arabiskacentret.

Kära broder & syster. Jag är inte speciell på något sätt förutom att jag haft bestämda mål och lagt mycket tid på arabiskan. Kan jag, så kan du! Man vet aldrig vad Allah planerat för en. Ha höga mål och satsa stort och viktigaste av allt: Be Allah ständigt om hjälp och vägledning.

Att utveckla ett starkt ordförråd är en av de viktigaste faserna i studentens väg till att bemästra arabiska. Arabiska är ett extremt ordrikt och omfattande språk och därför kan det många gånger vara svårt att översätta från arabiska till exempelvis svenska. En mening på arabiska kan motsvara flertalet meningar på svenska. Ett ord på arabiska kan behövas att förklara med en hel mening på svenska.

 

Men då kommer frågan: Hur utvecklar man ett starkt ordförråd? Finns det något ”hemligt” knep?

Ja, det finns det.  Det finns en effektiv metod, som många kanske inte tänker på. Är du beredd?

Lär dig roten. Arabiska är ett rot-baserat språk, vilket innebär att från ett grundord (roten) kan du derivera fram nya ord med helt egna betydelser, men som samtidigt har en anknytning till ursprungsordet.

Låt oss ta ett exempel!

دَرَسَ är ett grundverb, som betyder ”att studera.” När det sätts i en mening betyder det mer specifikt ”han studerade.” Beroende på vem man pratar om (antal/genus), så kan man böja ordet till t.ex.:

دَرَسَتْ – Hon studerade.

دَرَسُوا – De (maskulin/plural) studerade.

Och så vidare.

 

Men nu kommer det intressanta. Från verbet دَرَسَ kan vi komma fram till nya ord, som:

دَرْس = Lektion

مُدَرِّس = Lärare

مَدْرَسَة = Skola

دارِس = En som studerar

دِراسَة = Studier

 

Vad har dessa ord gemensamt? Jo, samtliga ord innehåller bokstäverna: د ر س , som går tillbaka till grundordet دَرَسَ.

Vi ser också att alla dessa nya ord har självständiga betydelser, men samtidigt har en anknytning till دَرَسَ.

 

Någon kanske undrar: ”Okej, helt fantastiskt! Men hur ska jag derivera fram alla dessa ord rent praktiskt?”

För att kunna tillämpa denna typ av derivation av roten måste man ha kunskap inom الصَّرف (morfologi). Inom Sarf studerar man hur ett ord är uppbyggt och böjningslära. Man lär sig t.ex. att دارس får vi fram genom att följa mönstret فاعِل.  Denna typ av kunskap går vi igenom när vi studerar Arabiska nivå 3 och 4. När man väl lärt sig denna metod kommer man, in shaa `Allaah, kunna ”mata in” tusentals ord och expandera sitt ordförråd med astronomiska resultat.

Beträffande eleven som ännu inte kommit så långt i arabiskan, så behöver man inte tänka för mycket på denna metod. Fokusera istället på att lära dig grunderna i det arabiska språket, så kommer allt att falla på plats. Stegvist, men säkert. För mer information, läs artikeln ”Tips när du bygger ditt arabiska ordförråd.”

                                                          Och all framgång kommer från Allah.

Det första man måste veta beträffande ett rikt ordförråd är följande:

Stressa inte! Det tar tid att bygga en stabil och välutvecklad vokabulär. Detta är första regeln. Nu kan vi gå vidare.

När man studerar arabiska lär man sig många ord längs vägen när man går igenom läroböckerna. Om man dock vill maximera sitt ordförråd ska man därtill (utöver orden från läroplanen) avse en specifik tid under dagen för att lära sig nya ord. Eleven kan exempelvis lägga 30 min varje dag i jakt på nya ord. Man kanske hittar nya spännande ord från det digitala lexikonet https://www.almaany.com/. Man kanske lyssnar på islamiska föreläsningar på arabiska och snappar upp ett par intressanta ord. Man kanske har en arabisktalande bekant, som då och då lär en nya ord. Du kanske har en ”studiekompis” där ni har i uppdrag att varje dag ge varandra förslag på 10 nya ord, som man måste lära sig. Var kreativ och ”driftig”.

När du väl detekterat ett intressant ord, som du tror att du kommer ha användning av, skriv ner det i ett särskilt häfte. Skriv ner följande:

  1. Ordet på arabiska med dess svenska översättning.
  2. Om ordet är feminint eller maskulint.
  3. Dess plural på arabiska.

 

Om du har möjlighet, skriv gärna dem nyinlärda orden i en mening. Lär du dig exempelvis كتابٌ (bok), skriv det i en mening:

 هذا كتابٌ جميلٌ.

Viktigast av allt, repetera, repetera, repetera!

Vad är poängen att man lär sig 100 nya ord för att därefter glömma bort hälften efter 1 månad? Att repetera gamla ord är viktigare än att lära sig nya ord, kom ihåg det!

Sist men inte minst, tänk långsiktigt. Ta inte 50 nya ord varje dag för att därefter tröttna efter 1 vecka. Tänk långsiktigt istället. Ta 5 ord varje dag, men håll det stabilt. Låter 5 ord per dag för lite?

5 ord x 30 dagar –>  150 ord/månad.

150 ord x 12 månader –> 1800 ord.

5 ord/dag ger dig 1800 ord per år, som du dessutom kan stabilt!

Ok, det var bra tips, men kan du sammanfatta alla tips?

Absolut!

  1. Stressa inte. Att bygga ett starkt ordförråd tar tid.
  2. Avse en specifik tid om dagen för att lära sig ordförråd.
  3. Skriv ner det nya ordet i ett häfte.
  4. Repetera orden.
  5. Tänk långsiktigt. Ta x antal ord, som du vet att du klarar av varje dag.

 

Det finns en teoretisk kännedom inom det arabiska språket, som är väldigt praktiskt att känna till, nämligen att samtliga ord (كَلِمَة) på arabiska kan delas in i 3 ordklasser: Nomen (اِسْم), verb (فِعْل)  och partikel (حَرْف). Varje ordklass har en viktig funktion i språket, och genom att kombinera dessa ordklasser bildar vi en mening (جُمْلة).

Varför är denna kunskap viktig att känna till inför ens arabiskastudier?

Jo, varje ordklass har sina unika egenskaper och funktioner, som formar språket. Ett nomen behandlas inte som ett verb eller partikel och vice versa. Dessa skillnader kommer vi att titta lite närmare på när vi studerar Arabiska nivå 1.

Men vad betyder nomen, verb och partikel?

  • Nomen ( اِسْمٌ) är ett ord som har en betydelse, utan att ha anknytning till tid, t.ex. كِتابٌ (bok).
  • Verb (فِعْلٌ) är ett ord som har en betydelse, och en anknytning till tid, t.ex. ذَهَبَ (han gick).
  • Partikel حَرْفٌ är ett ord som inte har en betydelse i sig självt, men som däremot får en betydelse i koppling till andra ord, t.ex. أَ, som används för att ställa frågor. Eller إلى (till), som är en preposition.

När vi nu kopplar ihop dessa ordtyper bildar vi en så kallad (جملة) dvs mening:
ذَهَبَ خالِدٌ إلى البيتِ. – Khalid gick till huset.

ذَهَبَ = Verb

خالِدٌ  = Nomen

إلى   = Partikel

البيت = Nomen

Alltså, för att konstruera funktionella meningar i det arabiska språket, så behöver man oftast kombinera dessa ordklasser med varandra. Det finns dock även fall där en mening kan bestå av enbart nomen, eller enbart verb. Partiklarna däremot, kan aldrig stå ensamma.

 

När vi börjar studera arabisk grammatik kommer vi snabbt att inse att varje enskild ordklass (nomen, verb och partiklar) har unika egenskaper, som skiljer den ena ordklassen från den andra. Varför detta är relevant för eleven att känna till är för att den här kunskapen utgör grunden till all annan kunskap, som eleven succesivt kommer att få lära sig i programmet.

[give_form id="3215"]

Kursen är inte lanserad

inom kort lanseras kursen

VI JOBBAR PÅ DET
Vi jobbar med att ta slutföra kursen inför lansering. Du kan redan idag skicka in en intresse anmälan för att delta i kursen.

Intresseanmälan

Welcome Back, We Missed You!

woo-login-popup-sc-open
Behöver du hjälp?